don't got a feeling, oooh ooooh

tja! Har fått höra att någon hade ''hört'' att jag typ går på droger och att det är lätt att tolka det på min blogg som att jag dricker väldigt mycket, vill bara tillänga en stund att säga själv, eftersom en del människor inte frågar utan bara tar för givet, att detta är inte sant. Jag är varken pundare eller alkoholist. 
 
Jag vill bara föklara lite varför jag inte har bloggat typ... Ni vet lite hur jag är, och vad jag bloggar om, dagar och för det mesta känslor typ. Och inget av det finns kvar.. typ. Asså mina dagar finns ju men jag gör ju typ ingenting, jag känner inte att jag gör något. Jag är som en simsgubbe som är heeelt under kontroll, och dom är inte ens roliga. Jag går på toa för att jag inte har gjort det på ett tag, inte ens för att jag behöver, och jag går och lägger mig typ vid tio fast jag inte ens är trött, men somnar ändå, jag känner aldrig ''åh jag vill inte plugga'' bara, nu ska jag plugga, nu har jag gjort det, vad ska jag gör nu? vad passar in i mitt schema'' typ så, och det är ju hemskt. Jag känner mig lite instängd typ, eller något. Jag bara går runt som en zombie och gör vad jag ska och sen går och lägger mig igen och så va den dagen över. Vad fan händer? Det kanske verkar som att jag känner massa nu, men sanningen är att jag bara är förvirrad och inte fattar riktigt. 
 
 
 
 
 

not loving life.

Hej hopp!
Skriver nog mest det här för jag har ett troget fan där ute som kanppt kan berga sig med att vänta längre på ett inlägg. 
 
Jahapp, vad händer i malins liv då? ehm, hennes mac har typ pajjat lite, ljudet har slutat funka, hon blir lämnad av sin ''best'' friend, eller va fan man kallar det, hon inser att personen som borde bry sig mest, kanske inte alls bryr sig att dugg, hennes dröm om att bli så duktig hon kan på det hon älskar krossas, hennes studier går sämst eftersom att bara en vecka gått men hon har redan fått typ 4 inlälmingar och ett prov, hon blir halvt lurad av SF och kastar sina pengar runt sig och hmm... hennes katt är sjuk. Så vad fan ska man säga om detta då? kul att det går bra för andra i vart fall! det roliga är att för ett års sen skulle jag legat i sängen och gråtit, inte för att jag inte gjort det, men med tanken på att mitt liv fullständigt rasar så är jag bara paff. Ni som känner mig vet att jag blir fullkomligt förbannad när något händer, men sen tar det en timma och då ligger jag bara och gråter och inser hur jävöa sårad jag känner mig. Men sen då? Nu har jag gjort det? Vad gör man sen? typ läser. läser, läser och läser och glömmer och förtränger och ignorerar och skiter fullständigt i varenda jävel som vågar förstöra mer. Men det är inte så lätt. Jag vill helst bara försvinna upp, flyga runt lite, eller mycket och komma ner på jorden när jag har hunnit glömma den som sårade mig. Men aa, ett år med den ena och elva med den andra, 8 med den tredje och fyra med den fjärde så är det inte lätt att ignorera och glömma och förtränga. Hur mycket jag än vill. 
 
Nu kör vi på något positivt då, det finns några där ute som faktiskt gillar att läsa vad jag skriver. Det finns fem snygga killar som lyckades hitta varandra och totalt förtrolla mig och en het britt som jag vet en dag blir min (haha), böcker , böcker och böcker, doftljus! katter, gosedjur, vänner som faktiskt är vänner, helger, MIKA, fina kläder, gratis gymkort och typ min säng. 
 
en glad Malin för två år sedan, nu då för fan? kom och ryck upp mig du som faktiskt bryr dig.