She’s falling, doesn’t even know it yet

Ännu en torsdag har passerat med planer som blev av och planer som skjutits upp, hoppas verkligen på att dom blir av i slutändan. Har kommit in i någon slags throwback-period tror jag. Kollar sex and the city, lyssnar på 1D, första och andra albumet dagarna runt och går till statiol i mina rosa juicybyxor och bloggar sedan om det, precis som för 3 år sedan. Livet delux... Herre Gud va patetiskt. Om man skulle klicka på typ 5 augusti 2011 i den här bloggen skulle det antingen stå en väldigt massa känslig shit och djupa tankar som inte hör hemma här eller typ att jag sitter med en fridatidning, godis, mjukisbyxor och precis kollat, eller ska kolla, dubbelavsnitt av SATC. Men,men, guess that's me in a nötskal as we say in Sverige.
 
Imorgon är det jobb, yä. Första gången på länge har jag inte planer på fredagskvällen när jag ändå slutar 18. Hoppas något nice dyker upp, men som mina vänner och mina försäldrar också börjat säga på sistone, hoppas inte för mycket. Tydligen är det något jag gör, ofta, mycket ofta... Och ni som känner mig, ni som dricker med mig och ni som går ut med mig vet precis hur kvällarna med höga förväntningar slutar. MEN, tänker inte låta det suga all lycka ur mig för idag har jag ådstakommit små saker som inte spelar någon som helst roll för någon annan än mig och de andra få inblandade och det är sådana saker jag påminner mig själv om innan jag somnar och det är sådana saker som räddar en. 
 
 
Londonborna

Vilken sexbomb till vän man har!!