''Bara gör''

Det är inte lätt att veta vad man ska göra med livet - minst sagt. Om man ska ha en plan eller inte ha en plan är heller inte lätt att veta. Jag säger ofta att jag lever i nuet och en dag är jag på en plats jag trivs som bäst. Om jag tror på det eller bara försöker lugna ner mig själv är en annan sak. Jag vet inte vad jag är bra på. Jag vet inte vad jag inte är bra på för det finns mycket jag låtit bli att prova. Jag vet att det finns en hel del saker jag vill men vet inte hur jag kommer dit eller vad det kommer ge mig. Jag är rädd för att ta stegen jag alltid velat ta så det slutar oftast upp här framför tangentbordet i en soffa eller säng och samtidigt som paniken om hur kort ungdomen är låter jag den rinna iväg genom att sitta och grubbla över den. Kanske är detta mer än tid för att bara göra än att tänka. De flesta ungdomar tänker nog för mycket och någonstans inser man att det kanske inte är så hälsosamt, att det inte lönar sig så man ger upp tankarna och börjar istället agera och göra, eller inte. Kanske handlar det om att man någonstans hamnar på en plats man inte längre har tid för att tänka och grubbla. Barn kommer till, en familj man ska försörja, ett jobb som litar på en och inte längre handlar det om vad du vill göra med ditt liv utan vad du kan göra för andra. Låter det negativt? Det kan nog vara både bra och dåligt. Man ska aldrig glömma sig själv men ibland kanske man behöver glömma sig själv för att inte sluta upp galen, ensam i en fotölj framför ett tangentbord med för mycket tankar som inte tar dig någonstans. Så mitt tips till mig själv är sluta tänka så mycket och bara gör.